It's Stina baby

Medan jag satt och fjärtade i godan ro så slog mig den ointressanta och inte direkt nya tanken att vissa saker är lite underliga. Jag är ju som ni många vet en stor fet mes. Rädd för allt och så vidare. Fast jag har i alla fall kommit på lösningar för hur jag ska kunna kontrollera mina rädslor. Allt för att mina duktiga föräldrar varit så snälla och lärt mig det. Om jag till exempel åker frittfall så är det bara att tänka, det finns ingen hund det finns ingen hund det finns ingen hund så överlever man vad som helst hur lätt som helst! Det är jättebra! Verkligen ett privilegium! Eller om jag inte kan somna så tänker jag bara på jordgubbstårta så somnar jag som en stock! Alltså inte för att jag är en fet gris (vilken jag visserligen också är men) utan för att den är så fin! Vit med grädde och jordgubbar och allt! Klart man somnar liksom! Det gör väl alla?
My dear friens Sofia berätta om hennes lärare som hade adopterat ett barn från Kina. Man var tvungen att vissla för att hon skulle bajsa, hon var typ tre månader. Helt sjukt ju! (By the way liksom)


Med detta hade jag ingen som helst poäng. Jag bara kände detta stora behov av att skriva ner detta intressanta ämnet hos homo sapiens sociala tankeförmoga! Adjö!