It's Stina baby

Alltså, det räcker nu! Jag pallar inte en till dröm. Jag tänker sluta gå och lägga mig och det fortsätter såhärr. Jag drömmer om Harry Potter HELA FUCKING TIDEN!!! Det är verkligen skitjobbigt. Jag hatar honom! Har aldrig tyckt om honom ens. Kan inte någon av alla världens Harry Potter freak få den här förbannelsen istället? De kanske till och med skulle uppskatta det. Jag gör det då inte. Det är som att vara besatt av en demon eller något. Alltså jag pallar seriöst inte mer! Jag har inte ens läst böckerna! Fast en gång köpte jag harry potter godis, en chokladgroda med ett kort på den dära som ser ut som Gandalf! De är nog bröder! Så nu blir jag väl straffad för mina gärningar. Aldrig mer Harry Potter godis säger jag bara! Inte för att det finns längre, men i alla fall.
   Jag hatar dig Harry Potter så ta dina glasögon och bosätt dig i någons annans huvud för jag vill inte ha dig!

Jag har på senare tid haft allvarliga funderingar på att bli filosof. Jag har ju faktiskt (hör och häpna) Mvg i religion och inom det ämnet finns det inte så många yrken att välja mellan, förutom präst och filosof. Så jag tänkte satsa på filosof.
   Filosof är dock inte något man bara kan gå och bli hur som helst. Det kräver år av djupt tänkande och långa matematiska uträkningar. Så när jag satt på toaletten igår tänkte jag att jag skulle börja träna lite på mitt blivande filosofyrke. Man måste ju börja någonstans. Fast jag känner ändå att jag har en viss talang för att tänka djupt. Jag har ju trots allt Mvg i religion. 
   Vad gör man egentligen när man är en filosof? Hur tjänar man pengar liksom? Jag har bara ungefär sju måsten här i mitt liv och ett av dem är att bli rik. Ska det va för mycket begärt liksom? Det är faktiskt inte så mycket att be om. Jag av någon förtjänar det gott och väl! Jag antar att vara filosof går ut på att tänka på livet stora frågor och sedan skriva ner dem. Släppa en "Stinas filosofbok" och sedan några uppföljare på den. Det lär ju inte ta så lång tid innan mitt namn är känt världen över. Med mina talanger för att träffa rätt i folks hjärtan och beröra med det jag skriver liksom. Det kommer att gå på nolltid. Sedan kommer folk inte klara av att leva utan mina visdomsord. Alla råkändisar kommer att vända sig till mig i panikångest med alla svåra val i livet. Såsom Bonnie Wright och Amy Diamond. Riktiga famous people liksom. Så kommer jag känna miljontals kronor på dem. Flera miljarder. Jag behöver inte plugga vidare heller. Det är bara att köra på. Fast jag bör nog gå i lära under någon. Bli någons lärjunge kanske Jesus eller Carl von Linnés. Annars skrattar nog de andra filosoferna åt mig .Men tillbaka till det jag skulle prata om.
   Jag satt där på toaletten och fjärtade i godan ro. Jag tänkte på livet stora frågor. Hur skall människan finna sin mening i denna härdade värld? Vad är meningen med de vår existens? Vilken sida är änden på korven? Vem är vem? Var är jag? Alla dessa frågor och bristen på svar. Ack, hon velade ty hennes huvud var fullt av djupa tankar.
   När jag var som mest inne i detta tänkande. När min hjärna arbetade som mest intensivt blev jag oerhört störd av vår olivtvål. Den luktar gott, visst gör den det. Det är inget direkt fel på den. Men den är så otroligt lik den skivbara messmören. Min kära fader är helt crazy i messmör. Jag själv har väl inte så mycket emot den heller. Vanlig går bra, messmörsglass också. Men Skivbar messmör däremot, den går bara inte. Det är verkligen allt annat en gott. En lika rutten snusk svettsmak får man leta efter. Jag kan inte riktigt förstå vad det är som är fel på den där skivbara messmören. Konsistensen är liksom inte så konstig, en blandning mellan leverpastej och ost. Kan ju liksom funka utan att man spyr. Jag förstår inte riktigt om tanken är att den ska smaka messmör? För det gör den verkligen inte! Den är så sjukt äcklig. Förlåt du stolte ägare av messmörsfabriken för dessa hårda ord. Eder messmör är förövrigt ljuvlig trots eder något motbjudande skivbara produkt som får Svea rikets barn att brista ut i gråt. Jag är något misstänksam om de fortfarande tillverkar den skivbara messmören. Det vore ju en befrielse om man fick dö med vetskapen om att den inte tillvärkas längre.
   De var i mina yngre dagar jag provade det skivbara pålägget. Ung och naiv som jag var åt jag det i tron om att de var smaken av messmör jag skulle känna på min salivfyllda tunga. Det smakade inte messmör. Verkligen inte, jag förstår inte riktigt vad den smakade! Jag kan fortfarande känna smaken i munnen. Den avskyvärda, vidriga smaken som inte går att beskriva. Jag blir inte klok på vad den smakar. Detta mysterium driver mig till vansinne!
   Jag känner nu att jag har ett kall här i livet. En uppgift som endast den som själv känt den vedervärdiga smaken kan utföra. Jag skall lösa den skivbara messmörens mysterium. Jag ska bli den kändaste filosofen av alla. Stortänkarnas stortänkare. Jag ska ge mig ut i världen. Lämna fru och hund. Söka sanningen och med gud min herres hjälp finna den. Skriva ned den och släppa en film, med en uppföljare.
   Ack ni stackar som ännu inte funnit eder uppgift. Ty det är den som gör era själar fullständiga. 

/Pusz