It's Stina baby

Utanför fönstret är det sån där fruktansvärt äkligt fin snöstorm, lätta snöflingor och typ bara världens finaste ställe framför mina ögon. Det här är då min efterlängtade skidsemester, hela familjen och familjekompisarna är ute i backarna tillsammans, medan jag som traditionen lyder får stanna hemma och vara sjuk! Najs najs, igår spydde jag något så brutalt mycket, ofta man ens kan ha så mycket vätska i sig. Precis vid en poliskontroll i Mora spydde jag, polisen såg en smula äklad ut! Jag gjorde som tur var inget tappert försök att le eller så, det var nog bäst så!
Jag kan inte gå på toa heller, eller jo det kan jag, men jag kan inte gå till toaletten för det är en sån otroligt kraftansträgning, jag försökte för några timmar sedan, jag trodde hela tiden att jag skulle dö. Föll ihop, gick in i vägen och så vidare, efter ungefär sex meter beslöt jag mig för att det nog var bäst att krypa den långa knepiga vägen tillbaka till sängen.

Jag ska dock inte klaga på min feber, min spya, min huvudvärk, min magont eller på min kropp som inte gör som jag säger åt den! För är det någonstans man ska dö så är det på Transtrand :)